Nyår på Betel

Trevlig kväll i fullsatt Betelkyrka.

Julfirande hos oss

I år var det dags att fira julen hemma hos oss. Dagen började med att testa att Etieenes motorcykel fungerade.  En liten provrunda bara i det vintriga landskapet. Maten dukades fram vid 2 tiden. Naturligtvis med massor av mat. Laxen och revbensspjällen var mina favoriter.
Så blev det dags för julevangeliet. Efter detta knackade det på dörren och farbror tomten kom på besök.  Alex och Aron överöstes med julklappar och deras glädje smittade av sig till alla.
Efter en trevlig julafton och då gästerna åkt hem så gick vi en sväng till Jonas grav. Det blev en del tårar. Älskad och saknad av oss alla. Nu är det juldagens morgon och julottan i Freluga skall besökas.

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År!

Året som gått har kantats av otrolig glädje men också av djupaste sorg och saknad. Den stora glädjen var naturligtvis bröllopet i Sydafrika mellan vår son Marcus och Heidi. Nu har vi fått en sydafrikansk sonhustru som vi är så stolta och glada för.

Den djupa sorg drabbade oss i maj. Dagen innan min 60 årsdag dog vår älskade Jonas endast 24 år gammal. Efter 2 veckor på intensiven orkade inte hans kropp längre. Jag har tidigare skrivit om vår sorg och vill passa på att tacka alla vänner för stöd och uppmuntran. Pengar har strömmat in till minnesfonden för att hjälpa skolungdomar i Afrika med utbildning. Vi har hjälpt 3 elever under året och när jag besökte skolan i Kenya som de uppkallat efter mig så lovade vi att ta ansvar för två begåvade elevers fortsatta skolgång.

Året som gått har bjudit på många nya upplevelser. Självklart att sorgen lagt sin ridå på allt och ibland känns det som det inte funnits någon botten på tårar.

Jag har rest mycket under året. Två grupper har jag hunnit med att ta till Tanzania och Kenya. På den senaste resan hade jag glädjen att under några dagar få ha med Marcus. Deltagarna har varit så uppmuntrande och positiva. I november hade både Anna-Britt och jag glädjen att få deltaga på alignkonferensen i Turkiet tillsammans med deltagare från våra samarbetsländer.

Just som konferensen i Efesus i Turkiet skulle börja så inträffade katastrofen på Filippinerna. Trosgnistans Mission drog genast igång en hjälpinsats och jag åkte sedan ut för att på plats följa arbetet. Jag har aldrig upplevt en sådan total ödeläggelse. Men att kunna bidra med att hjälpa andra har gett oss en kraft i vardagen som gör att vi funnit meningen med livet.

Året har präglats av mycket allvar men lite lekfull blev jag när jag fick återuppleva glädjen av att svepa fram på en motorcykel. I Kenya hade jag motorcykel och körde ofta ute i bushen. Där bilen hade det svårt att ta sig fram där kunde alltid motorcykeln ta sig fram. I slutet av sommaren köpte jag en Honda Cb 500. Jag fick den billigt trots att den såg nästan helt ny ut. Den hade stått stilla flera år men efter att rensat förgasarna så går den nu alldeles utmärkt.

Nu är det jul och julafton firar vi hemma hos oss i år. Saknaden av Jonas är smärtsam men vi har glädjen att ha övriga barn hemma med respektive. Görans familj som vi står så nära i allt delar också julen med oss.

Med vänlig hälsning,

David Duveskog

Merry Christmas and Happy New Year !

The past year has been marked by incredible joy but also of deepest grief and loss . The great joy was of course the wedding in South Africa between our son Marcus and Heidi. Now we have a South African daughter in law which we are so proud and happy with.

The deep grief strock us in May. Our beloved son Jonas died just the day before my 60th birthday. After 2 weeks in intensive care his body could not hold out longer. I have previously written about our grief and want to thank all friends for support and encouragement. Money has been received in a remembrance fund to help school children in Africa with education. We have helped 3 students during the year and when I visited the school in Kenya which they named after me we promised to take responsibility for two talented students for their continued schooling.

The past year has offered many new experiences. The grief added its curtain at all and sometimes it feels like there has been no bottom for all tears.

I have traveled extensively throughout the year.  I have taken two groups to Tanzania and Kenya. On the last trip I had the pleasure to be with my son Marcus few days. Participants have been so encouraging and positive. In November, both Anna -Britt and I was pleased to participate in alignkonferensen in Turkey together with participants from our partner countries.

Just as the Conference of Ephesus would begin, the disaster occurred in the Philippines. Trosgnistans Mission immediately pulled off a relief effort and I  went out to the site to follow the work. I have never experienced such a terrible devastation. But to be able to contribute to help others has brought us a force in everyday life that makes us to have find the meaning of life .

The year was characterized by very earnest but also a little playful. I got to relive the joy of riding on a motorcycle. In Kenya , I had a motorcycle and drove it often in the bush. Where the car had problems to go I could always go with the bike. In late summer , I bought a Honda Cb 500, I got it cheap , although it looked almost brand new. It had not been used for several years but after that I fixed the carburetors it moves well. 

Now it's soon Christmas Eve and we will celebrate that at our house this year. The loss of Jonas is painful but we are happy to have our children at home with their partners . Göran and hs family will join us too.

Sincerely,

David Duveskog

Hemkommen från Filippinerna

Overkligt

Eftet ett par veckor i Afrika är jag  hemma igen. Besöker Jonas viloplats.  Vacker sten men allt känns så overkligt.  Om ett par veckor skulle han fylla 25 år. Varför?

Motorcykeln är min

Nu har jag skaffat en egen hoj. Förgasaren behöver rengöras och hoppas det skall få motorn på bättre humör.

Trevligt besök i Tallinn

Tillsammans med Maria och Henke åkte vi på en kryssning.  Vädret har varit toppen som rn vacker sommardag fastän vi är en bra bit in i september

Bad och surströmming i september

Födelsedagen för Alex 4 år

Härlig fiskekväll

Det är idag 3 månader sedan vi miste vår älskade Jonas. Men han har det nog bättre än oss. Och vi har det inte så dåligt en kväll som denna vid Karsbo

Härliga dagar i lånad husbil

Så blev det en tur med lånad husbil till Örebro för ett möte. Där blev vi oxå bjudna på laxöring hemma hos Edvensens.  Jättegott.  Resan avslutades vid Siljan i Rättvik.  Kanonväder.

Trevligt besök

Vi fick trevligt besök vid
stugan idag.  Det var  Peter och Anna-Lena som besökte oss. Vi har båda förlorat en älskad son.

Motorcykel

Har fått låna en mc och är lite sugen på att skaffa en egen.

En härlig dag i Bäckänge

--- --- Skickat med WhatsApp

Härliga dagar

Igår  2 månader av ständig saknad. Men livet måste gå vidare hur jobbigt det än är. Nere vid älven är vi ensamma.  Mellan tårarna så kan vi koppla av med lite sol och bad.

Thanks for all prayers

Dear friends,

Thanks for all prayers and words of comfort. On the 25th of May our son Jonas went to be with the Lord. He was 24 years old and was admitted to hospital about two weeks before his death. He developed an infection which cost a sepsis in his blood and affected his lungs and liver.  He struggled hard for two weeks in the ICU fully conscious and speakable, but very weak. We as the family were with him when he died and Debora and Marcus had come from Africa and spend 3 days next to his bed together with us.
We had hope for his recovery but finally the battle was to strong and we had to accept the he was taken from us to be with the Lord. It is so painful that no words can explain the sorrow and stop our tears.
But we have comfort in our faith. We will meet again.
On Saturday we hade the funeral service in the Bethel church. Despite all the pains it was a hopeful and good farewell service.
Please remember us in your prayers as days go on.
Beside all things our oldest daughter Debora succeeded to complete her  PhD at Uppsala University the same week and can now be called Dr. Deborah Duveskog. I am sure her younger brother would be very proud of her.

Svåraste dagen i vårt liv

I april 2013 var den lyckligaste månaden i familjens liv. Vi var alla i Sydafrika och gladdes åt bröllopet mellan vår son Marcus och Heidi. Planerningen var i full gång för maj månads firande. Jag skulle fylla 60 år och ett par dagar senare skulle Debora doktorera vid Uppsala Universitet i Ultuna.
Men så kom molnen. Jonas vår älskade son blev hastigt sjuk och fördes till sjukhus i Gävle. Men han skulle bli frisk det var man övertygad om på sjukhuset. Men efter två veckors kamp på IVA i Gävle stod i kroppen ut längre efter blodförgiftning, lunginflammation m.m. Han kämpade för livet in i det sista med familjen omkring sig. Vår familj känner sig så oerhört fattig utan Jonas.
Vi har dock en trygghet i vår tro. Vi skall ses igen och vi är omgivna av massor av vänner.
Tack Jonas för 24 år tillsammans med dig. Vi glömmer dig aldrig, aldrig.

Tillbaka till stugan

För en månad sedan låg snön djup vid stugan, men nu har våren hunnit väl fram. Vi trotsade influensan idag och åkte iväg för att kolla läget och jobba lite. Fixade vatten och krattade en del. Anna-Britt som är en slitvarg röjde hela stugan. Mat på altanen. Jättegod torsk som köpts färdig med sås.
Sädesärlan har hittat tillbaka. Finner dom ett bo dom trivs med så kommer de tillbaka år efter år. Vi hälsar naturligtvis herr och fru sädesärla välkomna tillbaka.  Badet som ser inbjudande ut får nog vänta en månad till.

Nu är det manifika bröllopet över och Marcus och Heidi är man och hustru.

Kvällen innan bröllopet

Ikväll förbereds grillkväll för alla gäster. Det blir ett helt lamm hon nu ligger på grillen. Spännande afton väntar.

Nu i Pine Lake Marina

  Dagarna i Sydafrika går fort. Marcus och Heidi har 1000 saker att ordna och än så länge har deras arrangemang fungerat. Från Kapstaden åkte vi i två bilar och stannade till ca 10 mil öster om om Kapstaden för att bada i varma källor. När vi åkte förbi flygplatsen i George åkte vi in och mötte upp med Debora som flygit in från Nairobi. På kvällen blev det grillkväll på semester orten Pine Lake Marina. En helt underbar plats vid sjön och med en massa pooler. Har tagit det lugnt idag och vandrat runt för att beskåda platsen där bröllopet skall hållas. Vigsel skall ske alldeles nedanför vårt hus ute i det fria.
Hoppas på bästa väder. Bra väder har nu börjat komma så vi har tillbringat några timmar vid den uppvärmda poolen.

Paret som skall gifta sig

En härlig konsert vid foten av Taffelberget. 10000 i publiken. Folk hade med egna matkorgar. Området ligger vid den botaniska trädgården Kirstenbosch

Konsert i Sydafrika

Jättemkt folk på konsert

Vintern är kvar

Trots att det är sent i mars så håller vintern ett järngrepp över landskapet. Men när solen tittar fram då är det härligt. Det har blivit en del skidåkning och mer väntar då det nu är optimala förhållande.
På bilderna är vi vid Carin och Görans stuga vid Bänkänge ( nära Segersta) och njuter av solen. Grillar lite korv och har det allmänt ganska mysigt.

Africa med grupp ännu en gång

Med den största gruppen på 37 deltagare har vi under två härliga veckor besökt både Tanzania och Kenya. Skickar med en bild från gårdagen då vi var i Kisumu. Minnena strömmar emot en från de första åren i Kenya och inte minst alla gånger man besökt Kisumu.

På söndag är det dags för årets Afrikaresa. Har med mig 36 deltagare och vi börjar i Tanzania där vi hälsar på Carl-Erik Sahlbergs barnhem, sedan safari. Från Tanzania bär det av till Kenya där vi bl.a. besöker Trosgnistans arbete. Mer om resan på www.duvres.se

Nycklar till välsignelser

Hemma hos Carin och Göran tog jag denna bild i julas.