tisdag 31 december 2013

Nyår på Betel

Trevlig kväll i fullsatt Betelkyrka.

onsdag 25 december 2013

Julfirande hos oss

I år var det dags att fira julen hemma hos oss. Dagen började med att testa att Etieenes motorcykel fungerade.  En liten provrunda bara i det vintriga landskapet. Maten dukades fram vid 2 tiden. Naturligtvis med massor av mat. Laxen och revbensspjällen var mina favoriter.
Så blev det dags för julevangeliet. Efter detta knackade det på dörren och farbror tomten kom på besök.  Alex och Aron överöstes med julklappar och deras glädje smittade av sig till alla.
Efter en trevlig julafton och då gästerna åkt hem så gick vi en sväng till Jonas grav. Det blev en del tårar. Älskad och saknad av oss alla. Nu är det juldagens morgon och julottan i Freluga skall besökas.




lördag 21 december 2013

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År!


Året som gått har kantats av otrolig glädje men också av djupaste sorg och saknad. Den stora glädjen var naturligtvis bröllopet i Sydafrika mellan vår son Marcus och Heidi. Nu har vi fått en sydafrikansk sonhustru som vi är så stolta och glada för.

Den djupa sorg drabbade oss i maj. Dagen innan min 60 årsdag dog vår älskade Jonas endast 24 år gammal. Efter 2 veckor på intensiven orkade inte hans kropp längre. Jag har tidigare skrivit om vår sorg och vill passa på att tacka alla vänner för stöd och uppmuntran. Pengar har strömmat in till minnesfonden för att hjälpa skolungdomar i Afrika med utbildning. Vi har hjälpt 3 elever under året och när jag besökte skolan i Kenya som de uppkallat efter mig så lovade vi att ta ansvar för två begåvade elevers fortsatta skolgång.

Året som gått har bjudit på många nya upplevelser. Självklart att sorgen lagt sin ridå på allt och ibland känns det som det inte funnits någon botten på tårar.

Jag har rest mycket under året. Två grupper har jag hunnit med att ta till Tanzania och Kenya. På den senaste resan hade jag glädjen att under några dagar få ha med Marcus. Deltagarna har varit så uppmuntrande och positiva. I november hade både Anna-Britt och jag glädjen att få deltaga på alignkonferensen i Turkiet tillsammans med deltagare från våra samarbetsländer.


Just som konferensen i Efesus i Turkiet skulle börja så inträffade katastrofen på Filippinerna. Trosgnistans Mission drog genast igång en hjälpinsats och jag åkte sedan ut för att på plats följa arbetet. Jag har aldrig upplevt en sådan total ödeläggelse. Men att kunna bidra med att hjälpa andra har gett oss en kraft i vardagen som gör att vi funnit meningen med livet.


Året har präglats av mycket allvar men lite lekfull blev jag när jag fick återuppleva glädjen av att svepa fram på en motorcykel. I Kenya hade jag motorcykel och körde ofta ute i bushen. Där bilen hade det svårt att ta sig fram där kunde alltid motorcykeln ta sig fram. I slutet av sommaren köpte jag en Honda Cb 500. Jag fick den billigt trots att den såg nästan helt ny ut. Den hade stått stilla flera år men efter att rensat förgasarna så går den nu alldeles utmärkt.


Nu är det jul och julafton firar vi hemma hos oss i år. Saknaden av Jonas är smärtsam men vi har glädjen att ha övriga barn hemma med respektive. Görans familj som vi står så nära i allt delar också julen med oss.

Med vänlig hälsning,

David Duveskog


Merry Christmas and Happy New Year !



The past year has been marked by incredible joy but also of deepest grief and loss . The great joy was of course the wedding in South Africa between our son Marcus and Heidi. Now we have a South African daughter in law which we are so proud and happy with.


The deep grief strock us in May. Our beloved son Jonas died just the day before my 60th birthday. After 2 weeks in intensive care his body could not hold out longer. I have previously written about our grief and want to thank all friends for support and encouragement. Money has been received in a remembrance fund to help school children in Africa with education. We have helped 3 students during the year and when I visited the school in Kenya which they named after me we promised to take responsibility for two talented students for their continued schooling.

The past year has offered many new experiences. The grief added its curtain at all and sometimes it feels like there has been no bottom for all tears.

I have traveled extensively throughout the year.  I have taken two groups to Tanzania and Kenya. On the last trip I had the pleasure to be with my son Marcus few days. Participants have been so encouraging and positive. In November, both Anna -Britt and I was pleased to participate in alignkonferensen in Turkey together with participants from our partner countries.



Just as the Conference of Ephesus would begin, the disaster occurred in the Philippines. Trosgnistans Mission immediately pulled off a relief effort and I  went out to the site to follow the work. I have never experienced such a terrible devastation. But to be able to contribute to help others has brought us a force in everyday life that makes us to have find the meaning of life .

The year was characterized by very earnest but also a little playful. I got to relive the joy of riding on a motorcycle. In Kenya , I had a motorcycle and drove it often in the bush. Where the car had problems to go I could always go with the bike. In late summer , I bought a Honda Cb 500, I got it cheap , although it looked almost brand new. It had not been used for several years but after that I fixed the carburetors it moves well. 



Now it's soon Christmas Eve and we will celebrate that at our house this year. The loss of Jonas is painful but we are happy to have our children at home with their partners . Göran and hs family will join us too.

Sincerely,


David Duveskog