Så var det dags att ta sig ut till Debbies stuga vid Voxnan. Vi trodde vi kunde gå på skaren, men sjönk ner en halvmeter. Vi beslutade oss för att krypa till stugan. I sanning ett jobbigt sätt att ta sig fram på- Men de ödmjuka går knävägen. Allt såg bra ut och taken hade klarat snömängden bra. Vi fick några härliga timmar i solen och nog känns det att våren är på väg.
Ett kulturarv att föra vidare?
6 år sedan
5 kommentarer:
Sådär ja! Den posen passade mamma bra. Önskar dock det funnits en liknande bild på St. Bernhardshunden också! :)
KOlla filmenklippet så ser du St.Bernhardshunden krypa.
Kan lova er att mamma satt och gotta sig åt att hon filmat det där, kom på henne flera gånger igår då hon satt och kollade på den och skrattade för sig själv
Vilken syn!!!!!
Synd att man inte stod gömd bakom träden och kunde titta på er.
//Anne-Lie
Vilken härlig vårsol sen...
Njut
Annika
Skicka en kommentar